Förstå föreningens syfte är det förmodligen inte många yngre som gör.
Dom flesta vet att Gammelgården ligger där och att det brukar vara en massa evenemang där på somrarna. Men Syftet med föreningen är det förmodligen inte många som känner till.
För att få en inblick i allt som finns på Svegs hembygdsförenings områden, så måste man sätta sig in i hur föreningen uppkom och hur en massa eldsjälar som makarna Bromée i början av 1900 talet faktisk utformade föreningen och Gammelgården. Här blir man imponerad av vilken drivkraft makarna Bromée måste ha haft. Dom var aktiv i förening ända fram till sin död som skedde vid en aktningsvärd ålder.
Först när man satt sig in i allt detta så får man en ordentlig förståelse för Svegs Gammelgård.
Och vilka skatter som döljer sig där.
Rekommenderar
er att läsa häftet om föreningen Härjedalsslöjd 60 år, 1913-1973. Det är ett häfte i A5 format på 65 sidor.
Sedan man läst det så får man en helt annan inblick i föreningens historia och förståelse med Svegs Gammelgård.
Häftet är utgiven 1973 av Föreningen Härjedalsslöjd som föreningen hette fram till 1995 då det blev namnbyte till Svegs hembygdsförening.
Enligt försättsbladet så är den skriven av Paul Larsson.
Här måste jag som skriver erkänna att detta lilla häfte är mycket mer informativt om föreningen än Mats Haldoséns bok, Svegs hembygdsförening 100 år. Men det är en personlig åsikt om man jämför skrivelserna om Hembygdsföreningens historia.
Informationen inleds med ett Citat från Fogdestugan som hälsar besökarna Välkommen i till stora rummet.
” De Gamle lämnar oss arv från gång tidevarv,
Du unge av i dag se till vad släktet får,
När du går bort.”
Förstå föreningens syfte
Det gör man verkligen sedan man läst denna bok (Häfte).
Häftet inleds med rubriken Pionjärerna besjälades av stor optimism.
Gammelgården i Sveg är för många ett begrepp som hör samman med gång tider, där man får se gamla uttjänta föremål, tunga möbler och redskap,kläder som dolde det mesta av både män och kvinnor, allting tungt och ganska opraktiskt, samt gamla byggnader där kylslår emot den besökande under större delen av året. Byggnaders våra förfäder möjligen kunde använda sig av, men ej nutidens människor med krav på modernitet, ljus och värme. Gammelgården, som man visar för turister under vackra sommardagar och där ungdom och äldre. Samlas till fest en gång om året, men som man i övrigt vet ganska litet om.
Så inleder man boken (häftet) från 1973.
Och när det växer upp nya generationer med människor så försvinner mycket av information till dom och går förlorad.
Jag har läst bägge böckerna, den här från 1973 av Paul Larsson, samt Mats Haldoséns bok från 2013.
Här måste jag erkänna att det var sen jag läste denna från 1973 som jag faktiskt inser och förstår Föreningens verkliga syften, och inser att hela hembygdsgården är ett Hembygdsmuseum med stort värde för kommande generationers arv.
”Mässfall” för årsmöte
När årsmötet skulle hållas den 28 februari 1934 inträffade något dittills otänkbart – endast tre medlemmar infann sig till årsmötet.
Det var makarna Bromée samt fru Margareta Lindskog. mötet var dock utlyst i laga ordning. Nytt sammanträde utlyste man till den 12 mars. Förhållandena upprepades igen.Bara de tre ledamöterna från det förra inställda mötet kom! Nu var goda råd dyra. Styrelsen kallade till sammanträde den 23 mars och då beslöt man att utlysa årsmötet igen till den 5 april. Den gången kom tillräckligt antal medlemmar till mötet.
Här kan man säga att föreningen (Härjedalsslöjd) var illa ute.
Förening känns i dagsläget stabil med en relativ föryngring av styrelsen på årsmötet 2022.
Som dessutom har lärt sig väldigt mycket om, och hur föreningen ska vara driven, samt underhållas under året.
Vi har även insett att hela Svegs hembygdsgård är ett museum som man både visar upp, och blir förvaltad enligt gamla traditioner till kommande generationer.
Medlemsantalet
Har en nedåtgående trend. Inte lika som 1934 men ändå nedåtgående.
Här kan det vara för att man inte förstå föreningens syfte med alla gamla hus och saker.
Så här krävs det att vi tar krafttag för att få upp medlemsantalet, och speciellt av yngre människor.
För det är dom som i framtiden ska förvalta och föra detta arv vidare till sina nästkommande generationer.
1400-tal.
Ett värdefullt skrin från 1400-talet som är förvarad på Historiska museet.
Där har antikvarierna svårt att säga exakt när det är ifrån. Det kan vara så tidigt som 1100-talet med.
Se separat artikel.
Där måste Hembygdsföreningen bli bättre på informera och visa upp oss, så kommande generationer får upp ett intresse för att bevara föreningen och dess gårdar med inventarier inför framtiden.
Modern teknik
Tyvärr så måste vi som förening även ta till oss av modern teknik för att kunna nå ut till människor i samhället. Vi har fiber indraget och Wifi (trådlös uppkoppling till internet) i 2 av våra hus.
Fogdestugan och kaffestugan.
Kaffe stugan har detta då man hyr den som konferenslokal och då behöver man ofta sådant.
Vi har även börjat på visa oss på sociala medier (är ett måste dagens moderna samhälle).
Vi har även ett datoriserat register över föreningens olika saker. Där är för tillfället exakt 6355 saker registrerat. Där finns mycket mer att registrera.
Men så mycket mer teknik ska vi inte ha. För då tar vi bort känslan från förr på Gammelgården.
Men för att förstå föreningens syfte så bör man läsa boken (häftet) från 1973. Om man inte vill sitta och läsa protokoll och verksamhets berättelser från 1913 och framåt. Häftet finns att ladda ner i pdf format nedan.
[download id=”1992″]
